det är lika bra att sluta drömma, det går åt helvete iallafall

Jag förstår inte vad det är med mig,
jag är trött hela tiden.
Det är verkligen hemskt att gå upp på morgonen,
och till alla som er som då säger; Men du blir pigg senare under dagen.
Nej. Det blir jag inte.
Jag är trött från att jag vaknar tills att jag somnar på kvällen.
Och eftersom jag är så trött jämt så kan jag inte sitta stilla för då blir jag bara ännu mer trött,
och så somnar jag.
Och nej, det är inte för jag sitter uppe för sent,
jag har testat att lägga mig tidigare men det hjälper inte.
Det är så jobbigt för jag orkar ju ingenting längre, och jag blir så lätt sur/irriterad också.
Men nästa vecka är sista veckan, sen har vi lov.

Idag är det onsdag, och det betyder; extramatte.
Alltså att jag slutar 16:20, jättekul verkligen.
Jag hör fortfarande inte ett ord av vad läraren säger,
lätt att lära sig något då.
Jag är trött på dåliga lärare, lärare som inte kan svenska, lärare som tror att dom är så bra.
Urs, jag är less på skolan.
Nä, det var bättre förr. På Ljusterö.
När alla vi fortfarande var vänner och man visste vad alla i hela skolan hette.
Jag vill tillbaka dit.
Jag ville inte ens börja gymnasiet, men nu är jag här,
andra året redan.
När jag säger att jag kanske inte kommer orka trean börjar alla tjata om att jag måste,
att jag behöver en utbildning och sådant.
Och jo, det vet jag, det behöver jag.
Men jag. orkar. inte.
Och så börjar jag hamna efter nu, och då blir man inte direkt mer taggad på skolan.
Och alla lärare tjatar om allt, föräldrarna tjatar om betygen och hur viktigt det är,
eller ja, mamma iallafall.

Och alla vänner man hade förr som man inte har längre,
inget är som förr längre.

Men jag antar att det är en del av livet,
att växa upp och skaffa nya vänner och intressen.
Man kan ju inte vara vän med alla, det vet jag,
men vissa saknar jag verkligen.

Nu ska jag sluta klaga på mitt liv, haha.
I helgen kommer mina syskon + familjer för min systerson fyller år.
Therese och Oskar var här idag, men medans jag var i skolan,
och dom kunde inte ha stannat tills jag kom hem.
Liksom, jag saknar ju Oskar,
har inte träffat honom på jättelänge.