endast på ljusterö

Jag såg denna på tumblr och tänkte på Roberth.
Jag minns precis första gången jag såg honom.
Jag vinkade till honom första dagen han var på Ljusterö skola.
(vi fick aldrig nya snygga killar där så detta var stort)
Han satt på en sten utanför skolan den dagen,
och vi gick dit och pratade med honom.
Och på något vis så tyckte han att vi var trevliga för han valde att umgås med oss.
Och alltså, alla tjejer tyckte om Roberth. Alla.
Även jag.
Men, jag var/är inte sån tjej som killar tycker om,
så jag vågade ju inte säga eller visa något för honom att jag gillade honom.
Det vågade dom andra.
Och när han tyckte om dom med så vågade jag ju ännu mindre säga något.
I slutet av 9an slutade han bara komma till skolan,
så vi slutade träffa honom.
Men jag och han hade fortfarande kontakt och vi blev jättebra vänner.
Men vi pratade typ i några månader, sen slutade vi prata ett tag,
sen började vi prata igen, och så höll det på så.
Men vi var alltid jättebra kompisar när vi väl pratade.

Sen gick det ett och ett halvt år, efter att han slutat komma till skolan,
och då hade vi börjat prata igen, och den gången pratade vi mycket mer än vi hade gjort innan.
Vi blev mycket bättre vänner än vi varit innan,
han var verkligen min bästa vän.
Och ja självklart så kom då alla mina känslor tillbaka..
Och efter att ha pratat i typ ett halvår kanske så vågade jag säga det till honom,
och han svarade bara "Anna jag vet, jag trodde det var uppenbart att vi båda tyckte om varandra."
Så tadaaa!
Men vi blev inte tillsammans förns vi hade träffats bestämde vi,
så på valborg 2013, två år efter att vi senast träffats,
så kom han hit.
Och dagen efter blev vi tillsammans, och det är vi fortfarande.

Roberth är den finaste och snällaste personen jag vet,
jag vet på riktigt inte vad jag skulle göra utan honom.
Han är en sån viktig del av mitt liv bara.
Jag vet inte ens hur jag ska förklara,
han är bara så bra, och han gör mig så glad.
Han är liksom.. både min pojkvän och min bästa vän,
det finns ingenting jag inte kan säga till honom.
Han vet allt som händer i mitt liv,
och han har sett så mycket konstigt av mig..
Men ändå stannar han kvar med mig,
och det gör mig så glad.

Jag är bara så glad att jag har honom, verkligen.
Så. Glad.